fasad av blod ( preleminär )
Nathan öppnade kameran, tog ut filmrullen och gled fram till handfatet där han med en sax klippte isär filmrullen till kortare stycken och lade sedan ner dom försiktigt i vätskan. Han stannade upp och betraktade filmen där den låg i badet av kemikalier. Det skulle ta ett tag, han kunde lika gärna sova på saken.
Med kvicka fötter tog han sej ur badrummet och var snabb med att stänga dörren. Väl inne i sovrummet lade hans sig raklång på sängen med kläderna på.
Han stirrade upp i taket.
Det gråa, släta taket stirrade livlöst tillbaks på honom.
Han slöt sakta ögonen.
Han stod i mörker. Korridorren framför honom var så pass mörk att kan bara kunde se någon meter framör sej. Men det var något konstigt med mörkret, det var alldeles för kompaktt, tungt.
han tog några trevande steg framåt.
En lätt vindpust blåste till och rufsade till hans korta hår. Nathan kastade ennu en blick omkring sig. Korridorren gick bara åt två håll och saknade dörrar eller fönster. var var han?
Han andades tungt, men tystnade. Ett svagt ljud kom krypande längs golvet. Det lät som......rinnande vatten?
han titatde bakåt, men såg bara mörkret. Han snurrarde runt och stod öga mot öga med mörkret. Det var ända intill hans näthinna nu. Han började andas snabbt, kände hur pulsen steg. Han hörde nu hur något annat också fanns där. Det andades tungt, precis som han.
Ljudet kom närmare. han trevade runt, han måste ut ur mörkret. Plötsligt ekade ett jällt, isande skrik som fick Nathans hår att resa sej och hans blick att flacka.
Pang!
Nathan satte sig rakt upp i sängen.
klockradion låt tjutande på golvet medans resten av innehållet på hans sängbord låg utspritt över golvet.
han kände hur han andades snabbt, och tog ett par djupa andetag. Svetten pärlade sej i pannan. det hade vart en så olustig mardröm.
Han lät sig själv sjunka tillbaks i sängen och lät blicken stiga upp i taket.
